Högmod (superbia): Tänk på dig själv och skit i andra. Det jag står för är rätt och alla andra har fel. Min kultur är den överlägsna och alla andras är underlägsen. Efter som människan och därmed jag är guds avbild får jag behandla djur och natur efter mina egna önskemål.
Girighet (avaritia): Det gäller att ta till mig så mycket pengar och så fort som möjligt utan att tänka på att andra kan vara mer berättigande till dem. Jag kan utnyttja jordens resurser obegränsat därför att gör inte jag det gör någon annan det och jag är ändå borta snart. Ingen annan skall tro att de skall få del av det här.
Vällust (luxuria) : lyx ger härlig status. Det gäller att göra det så bekvämt åt sig som möjligt även om någon annan får lida av det.
Avund (invidia) : Ingen annan skall ha det bättre än jag. Det spelar ingen roll vad jag gör så har de det bättre. Det är så orättvist mot mig att jag inte får ha det andra har. De har det, då skall jag också ha det till vilket pris.
Frosseri (gula) : Nu har jag det, nu skall jag ha mer. Ju fortare ja kan få det, desto mer kan jag ta till mig. Bara jag får mycket och fort, sen spelar nyttan ingen roll.
Vrede (ira) : Den som tror han är nått skall göras ned. Om de inte fattar ska de tvingas till det. Man skall skrika för att göra sig hörd. Den som inte uppfyller normen måste bort.
Likgiltighet (acedia) : Det är säkert någon annan som ordnar det. Det är ingen idé att bry sig, det tar för mycket energi. De som hamnat i besvärligheter får väll skylla sig själva. Hör man inget är väl allt bra. Det här problemet är så stort så jag kan inte påverka. Nästa generation får ta i det här problemet, jag orkar inte.
Andra bloggar om: politik, nyliberalism, postmodernism
Pingat på intressant
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar